Skärpt och glad: 5 träningsknep för hjärnan – som funkar!

De flesta vet att vi behöver träna för att må bra, att kroppen behöver rörelse för att fungera. Men varför ska man träna hjärnan?

– Hjärnan är, som resten av kroppen, lat. Det är energieffektivt att ha vanor eftersom det kräver mindre av oss. Samtidigt får vi inte lika mycket ut av livet när vi bara är effektiva med vår energi, säger Oskar Henrikson, psykolog och grundare av det psykologiska gymmet habitud.se.

– Vi riskerar att bli understimulerade när vi bara försöker göra av med så lite resurser som möjligt. Så vi har mycket att vinna på att testa nya saker!

Här är Oskar Henriksons fem bästa övningar:

5 knep som håller hjärnan i form

1. Gör saker på nytt sätt

För att träna hjärnan behöver vi variation. Det är då vi öppnar upp för nya impulser. Så hitta sätt att bryta dina invanda mönster och rutiner: Byt frukostgröten mot filmjölk, borsta tänderna med vänster hand om du är högerhänt, ta en annan väg till badplatsen. På så sätt utmanar du din hjärna och stärker dina psykologiska muskler!

– Om du inte tränar hjärnan tillräckligt mycket kan du bli deprimerad, säger Oskar Henrikson. När hjärnan slutar få stimulans får den inga nya eller positiva upplevelser och då kommer du sluta att bry dig.

2. Lyssna, memorera, återberätta

De flesta kan hålla omkring sju saker i huvudet samtidigt. Spontanträna upp din förmåga genom att exempelvis memorera vad en person säger. När du träffar en kompis så gör det till en utmaning att försöka komma ihåg vad vännen säger och återberätta det sedan för hen.

Ett annat sätt att öva upp din hjärnkapacitet är att inför släktträffen ta reda på och försöka komma ihåg vad som har varit viktigt i varje persons liv så att du kan ställa relevanta frågor när ni ses. ”Så du har tagit examen?”, ”Hur trivs ni i nya lägenheten?” och ”Går det bra på ditt nya jobb?” är bara några exempel.

– Det här är effektiv hjärnträning. Man har sett att ju mer bildrika detaljer vi kan återkalla, desto bättre blir vår minnesträning.

– Det är alltid stimulerande att känna sig lite smart, men det är ännu mer stimulerande att någon i din närhet blir glad av att du minns vad hen sagt eller gjort. Min farmor satte sig ofta ner och funderade över vad som var aktuellt i hennes barnbarns liv och sen ringde hon och ställde relevanta frågor, säger Oskar Henrikson.

3. Koppla dina minnen till dina sinnen

Och har du ett otränat arbetsminne kan ganska enkla saker te sig väldigt frustrerande. Du kan ha svårt att hålla reda på vad som händer när en person berättar något (vems pojkvän var nu det där och var befann de sig?) eller de uppgifter chefen sagt till dig att göra på jobbet i dag. Men det går som tur är att öva upp arbetsminnet.

– Det klassiska knepet är att koppla det man vill minnas till något i ens sinnen, säger Oskar Henrikson.

Så, hur många namn på sommarfesten kan du komma ihåg? Se till att koppla varje person till något i dina sinnen: Anna har väldigt fast handslag, Johan och jag brände biffarna på grillen, med Karin diskuterade jag psykologi och Oskar har en rejäl basröst som låter som åska.

Tekniken går förstås att använda även på mer mekaniskt memorerande. Vill du lära dig Europas alla huvudstäder? Hitta kopplingar! Har du varit där? Har du sett en specifik byggnad på bild? Har du läst en bok om någon av städerna?

– För att du ska minnas måste det bli mer än bara ord på ett papper, säger Oskar Henrikson. Ju fler kopplingar du gör, desto lättare får hjärnan att fatta att det här är viktigt.

4. Konkretisera dina minnen

När vi tänker tillbaka på saker vi varit med om blir vi ofta vaga. Om någon ber oss att tänka på ett lyckligt minne hamnar vi gärna i oprecisa saker som ”Varje gång jag åker på semester är jag lycklig”. Men hjärnan mår mycket bättre om du är så konkret som möjligt: ”När jag överraskades av min flickvän och hon tog mig på en resa i skärgården tillsammans med våra bästa vänner var jag lycklig”.

Genom att konkretisera kommer vi i kontakt med allt som var belönande för oss då, allt som hjärnan lärde sig när vi var på den där härliga skärgårdsresan. Den förstod kanske att du kände dig älskad, uppmärksammad och glad. När du minns det konkreta kan du komma i kontakt med dessa känslor igen, vilket gör att du inte bara tränar på dina minnen – du blir också glad.

– Det finns ett samband mellan självbiografisk minnesspecificitet, det vill säga hur konkret du svarar på frågan ”När är du lycklig?”, och mått på depression. Ju vagare du svarar på den frågan, desto mer deprimerad är du, säger Oskar Henrikson.

Att öva på att minnas specifikt minskar alltså risken för depression. Så nästa gång någon frågar dig om något i ditt förflutna – var så konkret du bara kan!

5. Klura ut vem som är mördaren

Grunden i nästan alla intelligenstest handlar om att fullfölja en serie, det vill säga att kunna berätta vad som kommer härnäst. Utifrån det vi redan fått veta ska vi kunna förutspå vad som är nästa del i serien.
Använd sommarens tv-kvällar för att öva upp den här förmågan. Förutspå vad som kommer att hända i nästa avsnitt av ”Game of Thrones” utifrån vad du vet om den tidigare handlingen. Eller räkna ut vem som är mördaren i kvällens avsnitt av ”Morden i Midsomer”.

– Du kan också spela tv-spel, säger Oskar Henrikson. Ett av de bästa är Super Mario Galaxy, där du behöver förutspå vad som kommer att hända, får väldigt inspirerande stimuli och rör dig i ett tredimensionellt universum.